tisdag 24 maj 2011

.:En extra rad bara för att:.

Det här har varit en annorlunda dag! Lång, händelserik, kreativ och FYLLD av kärlek!

Det här inlägget har inget med själva "tävlingen" att göra! ;) Nu gäller det "bara" livet i största allmänhet ;)

Men här kommer en liten tankeställare....
1, Hur vet man att man har det bra?
2, Hur vet man att man gjort ett val som är rätt och som man kan och vågar stå för?
3, Hur vet man att man vaknar imorgon och att livet fortsatt går i "rätt" riktning? 

Och här kommer mitt svar:
Det vet man inte! 
MEN!!! 
1, Man vet att man har det bra om man flera ggr per dag känner att -jisses vad bra det här gick eller -oh vad glad jag blev nu... osv.
Hemligheten: Våga känna! Våga låta känslorna nå dig på insidan... NJUT av livet! Det är värt det! ♥
2, Om valet känns bra och man litar på att man med vartenda fiber i kroppen tror på att det är rätt... Då är det det just nu och just för Dig! Och vaknar Du imorgon och känner för det lika intensivt så är det nog en riktigt bra start! Man MÅSTE våga tro på sig själv! Man ska självklart tvivla lite ;) Det ingår! Men i slutänden så ska det ändå kännas bra och det ska INTE finnas en uns av "skam" där... Då är det dömt att misslyckas! :) 
3, Det vet man inte! ;) Men har man bockat av punkterna ovan så har man en "damn good start"! ♥ 

Och vet ni vad vänner å bloggisar?
Idag hände en grej som totalt vände min värld...
Kan inte avslöja exakt vad ;) Men nåt positivt hände precis efter min grymt trevliga lunch ;) Och i och med att jag erkänner mina känslor numera och VÅGAR känna! ♥ så var jag på enormt bra humör!

Och nu ska jag bara berätta vad nåt sånt kan leda till:

Taget  ur dagens veklighet:
Slutar jobbet... Ska hämta barnen..
Åker till dagis, hämtar barn, pratar med personal, fixar med div kläder etc och strosar sen med två något trötta barn mot bilen.
Möter en annan mamma. Hon är hurtig! :) Hon cyklar! -All heder till henne där! ;)
Ser ett enormt paket nerstuvat i cykelstolen där kotten ska sitta...
(och istället för att vara svensson å hälsa och gå till bilen med ett vänligt "hej hej" så säger jag:)
-Jaha... Och hur har du tänkt nu? *ler stort*
Hon skrattar och svara att ja.. det vet jag inte riktigt?! Det får lösa sig! ;)
(ger mig inte)
Jag: -vart bor du?
Hon svarar...
Jag säger: -jag kan köra hem ditt paket! Det tar noll å ingen tid!
Hon blir väl lite överumlap å säger nåt om att i värsta fall lämna paketet på dagis tills imorrn...bla bla bla  ... ;)
Jag lyssnar inte ;)
Å säger istället: -ÄH!! Dumheter! Ge hit paketet så kör jag hem det till dig! :)
Hon ser förvånat på mi mig och får fram ett: -men åhh.. Tack! Och ler...
redan där har det varit värt det! ;)
Så jag snor åt mig paketet, som förövrigt var riktigt stort å tungt!
Lastar in i bilen och kör iväg...
På vägen ut ser jag ännu en kämpe.
En mamma med två trötta barn, tvilling vagn och den minsta envisas med att prompt ha båda sina gose.snutte-djur i vagnen.. Mamman ler mot mig.. suckar lite och rotar fram nallarna. Den äldre flickan står å trampar.. Men nu är iaf den lilla nöjd! ;) (en mammas vardag helt enkelt)
Dom travar iväg... Allt detta medans jag lastar in i min bil och pratar med cykel-mamman ;)

På väg hem till cykel-mamman passerar vi ett övergångsställe... det börjar regna lite... Men där... Precis i kanten av vägen vid övergångstället ligger en liten borttappad nalle! Aj aj aj... INTE bra....
Kan inte stanna... har två bilar bakom mig...
Svänger av, parkerar, springer å möter vagn-mamman... Nu har det börjat ösregna!! Säger åt henne att favvo-nallen är tappad en bit bort!! Hon tackar med största mamma tacket och vänder genast. Hon inser att regn är bättre än ledsen liten...
Jag inser... -Mamman frustrerad över apdålig tajming med vädret... Jag vänder om, springer till henne, ger henne mitt paparply och säger BESTÄMT -du behöver det här mer än vad jag gör! ;) Sen springer jag till min bil, till mina kottar och till paketet som ska levereras.
Sätter mig i bilen. Anfådd, blöt men så varm... Varm i hjärtat ♥
Åker upp till cykel-mamman och lämnar kartongen.
På vägen tillbaka ser jag vagn-mamman. Hon ser inte mig... Men hon ler ♥ Ho går hemåt med lugna steg i skydd av paraply med sina små flickor tätt intill varandra i vagnen. Alla tre ryms dom under paraplyet...

Jag ler.. HJÄRTAT ler hela vägen hem. Vi sjunger i bilen jag å kottarna till melodifestivalens poppiga toner (jo, jag har överseende när det gäller mina barn ;)) och väl hemma skiner solen på oss och vi går torra upp till huset.

Jag VET!! Storyn blev lååååång...
MEN... Det finns en poäng!
Poängen är:
Våga ta till dig glädjen! Våga känna!
När Man gör det så sprider det sig liksom en smula.
Jag lät MIN händelse skölja över mig med full kraft! Och det ledde till det där lilla extra.
Kanske underlättade jag för en eller två personer/familjer idag ♥ Kanske inte...
Det beror ju på hur dom väljer att ta det till sig.
Men i slutänden så spelar det absolut ingen som helst roll!! :)
Jag kan ärligt säga att det gjorde MIN dag! Och vad det gäller mina barn:
Barn gör inte som man säger till dom! Barn gör som vi gör!
Det betyder -bra uppfostran idag ;) ♥

Har man kärlek, känner värme, bubblar på insidan... ja då spelar det ingen roll om det är bara för stunden eller varje dag! Delad glädje är dubbel glädje!
Så dela!! ♥ Gör världen lite varmare... Fyll den med liiiiite mer kärlek! Prova! :) Såå värt det!

Dagen idag och läsningen i bloggen utmynnader i det här:
Citat från ett av mina svar nyss i bloggen:
TACK för att ni skriver små ord, lämnar ett spår, tror på mig i mina galenskaper och ger bevis på att världen faktiskt kan vara rätt så fantastisk!



Att ha en gemenskap så som tex i en blogg kan vara skoj för någon men kanske avgörande för någon annan!
Fortsätt vara givmilda, kreativa och våga lita på er själva! ♥
Finns det kärlek så finns det hopp! ;)


Så... för att sakta avrunda det här...
Glöm inte att Ni kan göra skillnad! Alla gester och ord vi lämnar efter oss har en effekt.
En rad av beundran, ett hejja på till ett barn som tar på sig sina strumpor själv, ett ord om en fin tröja etc... Allt det här spelar roll för någon. DU kan göra skillnad genom att helt enkelt bara vara DU! ♥

Ni gör skillnad för mig ♥
-En liten utmaning så här på kvällskvisten ;)
Imorrn... (eller ja, idag kanske när ni läser detta.. hihi)
Gör nån glad!
Lämna ett avtryck, ge en gest... Känn sen i kroppen och i hjärtat hur det känns ♥
Första ordet som kommer upp då: Scrappa det :)
jag gör det till en "mini-underbar-onsdag" ;) Vad sägs?
Hänger ni på? :D
Gör det! Det värmer hela kroppen ♥

Nu ska jag ta mitt varma hjärta å stoppa det i säng ;)
Nu spännande dag väntar imorgon och då gäller det ju att vara utsövd! :)

KRAM bloggisar och ses imorrn ;)

♥ natti ♥

12 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken härlig eftermiddag!!! Så skönt att kunna göra två mammor glada, bara genom att göra så lite. Du har hjärtat på rätta stället! <3

A'laEmmeli sa...

Meeeeen åååååååh DU är ju helt fantastisk men det visste jag ju så klart redan innan jag läset detta vackra inlägg. Blev nästan lite gråtmild över att det finns så fina människor som du! ♥ Jag håller med dig i varenda stavelse av vad du skriver och det är så tänkvärt! Tack för att du delar med dig och jag ska ta utmaningen till mig även om jag inte kommer kunna scrappa i det närmsta men uppmuntra andra och hjälpas åt det gör jag ju så klart redan nu, kanske idag blir det lite extra! ;) Massor med Kramar ♥♥♥

Marie sa...

Vad små saker kan göra för att få någon glad o att få känna den känslan. Ha en fortsatt bra dag //Marie

E sa...

Tänk om alla tänkte så, vad bra det skulle bli!!!! Det är ju sååå rätt! Då skulle det bli så mycket mer kärlek överallt:) <3 Hoppas du får en härlig dag i dag oxå!
Kram

Anki sa...

Man blir liksom glad bara av att läsa. Jag är säker på att du gjorde dagen väldigt mycket bättre för båda dessa familjer du skriver om. Ha en fin dag!

Anonym sa...

Besöker din blogg ofta nu, för att se om du gjort nåt nytt inlägg. Jag har blivit så nyfiken på vad du planerar!

Aase sa...

Vilken kvinna du är Karin som i fina ord beskriver din dag och din glädje! Jag har suttit och lett och kännt tårar i mina ögon för det du skriver är så sant! Delad glädje är dubbel glädje.
Du har förgyllt min eftermiddag med ditt blogginlägg....
Kramis Aase

Anonym sa...

Kraaaam Karin!! Vi bara måste ses snart!

Sockergrynet sa...

Fina Karin! <3

sara_80 sa...

Det är så sant det du skriver, tog till mig det och sitter här med en tår rullandes ner för kinden. Detta behövde jag läsa idag! Tack för att du delar med dig! :)

/Sara

mahlin sa...

o så kan du lägga till på listan att du även förgyllde min kväll. All din glädje och värme som du så fint delar med dig av är i princip, allt jag saknar.. blä, det lät ju trist.. tänk för ett halvår sen var ja säker på vad jag ville, var jag var, allt sånt. Sen var det tydligen en bra idé att vända upp å ner på precis ALLT det och nu står ja här och är inte nöjd med nåt, vet inte vad jag vill och kan inte ens lista ut åt vilket håll jag ska börja kika. Suck. Då är inlägg som dina precis sådana som behövs för att tända små små flingor av ljus.. Tack Karin, för att du är du och för att du delar med dig av det..

Tanja sa...

Underbart! Orden "det är lyckligare att ge än att få", stämmer verkligen!
Kram

01 09 10