.:Det var en gång en helt vanlig dag... Eller?:.

Här kommer ett utdrag ur mina personliga skriverier... Här gömmer sig både fakta och ledtrådar... Plus lite insikt i hur det gick till och också bakgrunden...

Skrivet i dagboken den 14 april 2011:

Tänk att du vaknar en morgon och hela ditt universum tycks vara i balans…

Man vaknar i ett töcken där det är svårt att avgöra vad som är verklighet och vad som är dröm. När bomullen i huvet lagt sig och man kan dra ifrån en gardin och släppa in morgonens första ljus så känns det precis som om gårdagen var en rörig fas mellan dröm, frågor utan svar och där livet tågade på i hastig fart och i strömmen av händelser flöt vi bara med.. Mest i hopp om att inte halka efter…

Denna morgon är annorlunda. Jag vaknar och vet precis. Drömmar som legat i dvala… Ovisshet som gnagt… All vardag som flutit förbi och tacksamt fört mig framåt… Allt det har stannat upp.

I morgondiset utanför seglar fåglar runt i cirklar. Dom är tysta. Dom bara finns där.

Igår eftermiddag stod jag här i samma fönster och såg solens sista strålar färga himlen i klara fina färger innan den sen gick ner. Och där… Mitt i allt så seglade två vackra örnar förbi långt långt uppe innan dom sen försvann ut mot havet igen. Jag visste… Nåt var på gång.

Sällan känner jag den inre frid och ett sånt inre lugn så som igår kväll. Och tillsammans med örnarna så vet jag.. Nånting förändras. Så har det varit sen vi flyttade hit. Kanske är det slumpen… Kanske är det ödet. Man väljer själv att tro på sin egen sanning. Jag väljer att lita på mina känslor och jag väljer att tro på ödet. Sen visar det sig i efterhand om jag har rätt eller fel.

Imorse klarnade allt. Jag har länge funderat på olika saker.. Stora saker… Såsom:

1. Vad vill jag göra när jag blir stor?

2. När blir man stor? Är det en viss ålder? Eller måste man ha gjort vissa saker eller samlat visst många vuxenpoäng för att nå storheten?

3. Är jag ego om jag vill fokusera på mig? Betyder det att jag sätter familjen i andra hand?

4. Vill jag leva mitt liv genom att ”bara” jobba och vara sambo och mamma?

5. Får man önska mer? Är man girig och självisk om man vill ”mer”?

6. Vad är min största dröm?

7. Skulle jag VILJA förverkliga min dröm? Eller tar man död på den då?

Jag har hittat mina svar. Det betyder inte att dom är Dina svar men kanske hjälper dom nån där ute att bena ut något, så därför skriver jag. Och här kommer mina svar:

1. Jag vet PRECIS vad jag vill bli när jag blir stor nu!

2. Att bli stor handlar inte om ålder, poäng eller något man måste uppnå. Det betyder bara nåt så enkelt som att man tar ett fast grepp om sig själv, tillåter sig själv sitta ner och fundera. Fundera fritt utan gränser, ostört av ekonomi eller några som helst yttre omständigheter. Bara skriva ner vad man gillar, önskar och hoppas på att man nån gång kan få göra. Och det kan ta en dag eller ett år! Alla är vi olika. Men fundera och skriva små stödord kan vi alla ;) När man är klar sammanställer man allt och försöker hitta den röda tråden i listan och därifrån sen leta reda på vad det skulle kunna bli av det och hur det skulle fungera som jobb.

Alltså: Att bli stor (för mig) handlar om att våga erkänna för MIG vad JAG vill göra, vad JAG önskar och sen våga låta det landa och även våga berätta om det för min familj även om det känns lite ego. Att med rak rygg och trygg röst våga säga: Jag vet vad jag vill bli när jag blir stor! Och jag tror att det är dags för mig att bli stor nu! Jag är beredd att göra jobbet, sammanfläta det med familjen och samtidigt känna att det fortfarande finns en trygghet, ett skyddsnät att landa i OM jag faller..OM!

3. Att vilja göra något för sig själv är inte nödvändigtvist ego. Att fokusera och göra något man verkligen vill är att lyfta livet och det kommer att gynna såväl dig själv som din familj och er vardag.

4. Nej, absolut inte! Jag vill känna vinden i håret och luft under vingarna! Känna glädje i att axla en utmaning och ro den i land! Jag vill känna att jag lever! Det betyder inte att jag kommer att vilja vara mamma mindre eller att jag inte vill vara en god partner! Oh nej! Det betyder bara att jag värdesätter oss alla och har av egen erfarenhet lärt mig att om en person i en familj inte mår bra så gör till sist INGEN det! Alltså… Om jag gör det JAG vill och samtidigt tar hänsyn till min familj och deras behov… Då mår VI bra. Jag vill känna samma glädje de timmar jag lägger på att jobba som när jag är med min familj!

5. En av mina bästa vänner har en gång sagt till mig att ALLA har rätt att drömma! Och det är helt sant! Drömma är något ingen kan ta ifrån en! Att önska och drömma är privilegier vi har som levande, tänkande varelser! Och det är inte ego! Vem man än är så har man rätt att drömma sina egna drömmar. En mycket klok man sa en gång i tiden: En dröm är en önskan från hjärtat. Tack Mr Walt Disney för det! Så sant, så sant…

6. Efter mycket skrivande, funderande, betänketid och sammanställande så har jag nått fram till den stora gemensamma faktorn som till sist sammanflätar alla mina drömmar jag inte visste att jag hade! Jag har satt ord på mina drömmar. Jag har hittat rätt. Jag hittade min röda tråd.

7. Att VÅGA uppfylla en dröm är att våga leva. Jag tänker ge min dröm en chans. Taking a chance for change! Om jag inte vågar göra det jag vill, inte vågar satsa… Då vet jag inte vad jag ska göra faktiskt! Och då har jag heller inte rätt att klaga sen. Så nu tar jag tillsammans med min familj det stora klivet ut i storheten! Följer min dröm som skapats i olika skeden genom livet och ända sen barnsben. Jag visste det inte bara… Jag har aldrig tagit mig tiden att sitta ner och fundera på hur det hänger ihop förrän nu…

Min dag idag har börjat bra. Extremt udda!! Men bra. Känns nästan som: Hur kunde jag inte se det här tidigare?

Allt föll på plats inatt. Jag vet vad jag vill göra.. Jag blev stor… Nu vet jag vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet vad jag är villig att offra och vad jag inte är villig att offra! Jag kan lägga tid, kraft, energi och det som krävs för att driva igenom mitt ”projekt”… Men tid ska även finnas till familjen, kärleken och livet. Det är en vild kombinationen, men jag tror att jag har hittat ett sätt att få det att fungera tillsammans. Nyckelordet är verkligen tillsammans!

Som en annan mycket klok man en gång sa: I have a dream… Tänk om han då vetat vilken enorm påverkan just de fyra orden skulle ha sen genom generation efter generation. Fantastiskt!



Jag har en dröm!
Jag tänker gen min dröm en chans!
Redan när jag var 4-5 år så började min bana mot sitt mål.


Jag visste det inte då.. Och det skulle ta många år innan jag till slut skulle hitta en gemensam faktor och även kunna göra nåt vettigt av det ;)


Nu har jag mina gemensamma faktorer, drömmar är samlade, familjen står bakom mig och det är dags att ta det där stora klivet….

Vuxen har jag varit länge!


Men nu blir jag stor ;)

Så lite lagom osvenskt så känner jag följande:
JAG tror på mig... Gör Du? ;)


KRAM