.:Sorg:.

Idag lider min familj en stor sorg.

En kär har alldeles för tidigt gått bort.  

I mitt hjärta finns minnen från barndomen...

Vi skrattar, ler och känner oss oövervinnliga ♥

Det är så det SKA vara.

Vi ska vinna över tiden och njuta av varandra SÅ mycket längre än såhär...

Det är så orättvist att det blir såhär.

En mamma försvinner.

En partner förloras.

En mormor saknas för så många år framöver...

Saker vi vill dela är borta.

Minnen vi skapar blir.... Ja... Vad blir dom?

 

Jag vill bara ta mina hjärtans händer och hålla dem hårt.

Så hårt så att det går över för en stund.

Men sorgen finns där.

Den är kvar... Oavsett vad jag gör...

Jag kan bara stå och se på..

Hålla den i min famn...

Krama den i min hand...

Men hjärtat brister.

Saknaden finns där...

Och vetskapen om att saknaden jag känner är minimal jämfört med de närmast anhöriga gör mig ont.

 

Jag tror ofta att det finns en mening med allt...

Men i det här läget så hittar jag inte meningen...

Det KAN inte finnas rättvisa i det här!

Här finns bara sorg.

Glada minnen, ljuva känslor och varma släktband...

Hur kan det bli något vettigt av det?

Glädje möter tragedi. så är det bara...

Det enda jag kan se av det här är följande:

 

Njut av livet

Älska din familj

Ta hand om dina vänner

men framförallt...

♥ Lev idag ♥

Njut av vad livet ger dig.

Ta vara på det du har

♥♥♥

 

Alla mina hjärtans kramar till min familj.

Jag finns här...

Idag, imorgon, föralltid...

Kram/

♥Karin♥