.:När själen tystnar:.

Hej,

Idag är det fredag och troligtvis kommer jag att ägna denna dag åt bla. virra runt som en yr höna för att se till att jag packat rätt grejer på rätt ställen och i rätt väska! ;) Men innan dess en liten historia...

Ska göra den så kort det går...

Efter två barn hade jag lyckats samla på mig ett par extra kilon... Eller ja... Ett gäng... Eller ja.. En liten armé! Gick upp 40kg per barn och hann bara gå ner 20 mellan barnen.

Men jag tog mig i kragen, gav mig f*** på att det skulle gå och på mindre än ett halvår nådde jag mitt mål. 59kg hade jag gjort mig av med...

 Dagarna gick.. Dagarna blev till år... Och nån stans på vägen körde det ihop sig.

Och i en blandning av olika faktorer stod det plötsligt 30kg plus på vågen. Vägen dit var lång, tröttsam och hemsk! Men med stöd av min familj och mina vänner har jag idag lyckats vända livet och går nu åt rätt håll igen. Men kilona... Dom får jag ta en fajt med igen. Denna gång gör jag dock lite annorlunda. -En dag i taget och ingen stress! Och hittills visar vågen på minus 16kg och jag har nu precis lyckats göra mig av med iaf drygt hälften av de elaka plus 30! ♥

I efterhand så inser jag hur dålig jag var när jag var som sämst och dessutom hur enormt illa bemött jag blev. Blir man dålig på något sätt så vilar ödet i andras händer...

När själen tystnar och allt bara blir som vit bomull i en grå värld... Då stannar livet. Tar en ej godkänd paus... 

Att vakna upp och vara helt bortdomnad i ett skal av det som tidigare var jag...

Då vilar plötsligt ödet i någon annans händer. Men om ingen tar emot dig när du faller...

 

Kortfattat: Man måste vara väldigt frisk och stark för att orka vara sjuk.

Men ilskan som blommar upp när jag ser helheten... Den är elak den med!

Den gnager på en inifrån.    

Så jag har valt att lägga det bakom mig. Inte glömma, inte gömma... Bara gå vidare.

 

Jag har fantastiskt många fina människor runt omkring mig och istället för att låta ilskan bo i kroppen så gör jag nu raka motsatsen. Jag vänder andra kinden till och riktar istället min blick åt det håll värmen kommer ifrån. Det finns alltid nånstans man kan göra gott eller bara lägga positiv energi på att "bara vara". 

Rund eller inte... Jag är här. Finns hos min familj. Dom såg till att det inte togs ifrån mig...

Men nånstans finns ändå en liten längtan... Jag vill nå de mål jag satt upp.

Det finns saker jag vill göra... Saker jag vill uppleva.

Och EN av dessa saker är nåt så enkelt som att få ta på mig en klänning igen och känna mig fin och bekväm i den. 

 

Så dagens kort innehåller min dröm... När jag når mitt mål ska jag leta efter just den där speciella klänningen fylld av färg och glädje. Sen ska jag unna mig den... Traska runt i den barfota, känna gräs och sand under mina fötter och bara känna mig glad och stolt och känna att jag lever.  

♥ DET längtar jag efter ♥

 Så här är hon... Bilden av min dröm och kortet som innehåller min önskan...

Idag blev det personligare än det varit på väldigt länge... Men så blir det ibland. Det behöver få komma ut. Och när det väl gör det så är det ännu ett litet steg framåt... Det tar tid. Det har jag lärt mig -den hårda vägen ;) Men om jag vågar och kan förmå mig att sätta ord på en känsla. Och sen även våga dela... Då har jag övervunnit en stor del av min rädsla ♥

Så vad man än kämpar med så är ett litet framsteg ett stort steg ;)

Finaste fredagen till er alla!

...And then there's Karma...

.:Kram Karin:.
♥♥♥